Boka direkt
Föregående inlägg
Nästa inlägg
Olle Elfgren / 15 dec, 2020 Pandemin har minskat de digitala klyftorna

Pandemin har minskat de digitala klyftorna

Det här året kommer sammanfattas som det där året där människor tvingades ta digitala kliv, vare sig de ville det eller inte.

Folk har fått jobba hemifrån och kunskap och kutym om videomöte behövde vässas. Äldre och andra riskgrupper har fått handla mat och mediciner online. Och allt fler sociala tillställningar har fått ske via länk. Hur många hade hört talas om Zoom innan det här året?

Pandemin har gjort att 36 procent av alla studerande singlar har använt sig av dejtingappar. Familj och vänner möts på digital fika och fredagarna avslutas med after work bakom skärm. Vi fortsätter att leva vidare, till mångt och mycket genom att pusha oss själva till nya vanor. Vi har upplevt frustration men också sett många möjligheter.

I övrigt är det här året då de digitala klyftorna minskade. Landsbygd och äldre har tidigare hamnat lite efter rent digitaliseringsmässigt, men nu har de alltså kommit ikapp och i vissa avseenden till och med förbi.

Vad kan vi då ta med oss från 2020 rent digitalt när det kommer till köpbeteenden? Här kommer några intressanta rön från den purfärska rapporten Svenskarna och internet 2020.

Svenskarna shoppar mer på nätet

Egentligen har precis det som vi kunde tänka oss hänt. Köpvanor och e-handel har ändrats. 24 procent av svenskarna uppger att de under året e-handlat i större utsträckning än tidigare år. När det kommer till matvaror har 34 procent gjort det någon gång under året, och 8 procent har gjort det i större utsträckning. När vi i vår intervjuserie digidialog intervjuade Christer Johansson på Ica Maxi Karlstad hade deras e-handel ökat från 5 procent till hela 17 procent vilket är en markant ökning till följd av Corona.

Även apotekstjänster har gått hett under året när det kommer till e-handel. Hela 50 procent har handlat mediciner så, 10 procent med större frekvens och 5 procent för första gången.

Äldre e-handlar mer 

Av de som allra minst ändrat sina köpvanor kopplat till e-handel är det studenter och/eller den yngre delen av befolkningen. Visst lever de i regel en aning mer ”digitalare” än 70-plussare men det har inte skett någon jättestor förändring i den befolkningsgruppen. 89 procent har e-handlat och 3 av 10 av de yngre har handlat online i större utsträckning än tidigare. Gruppen som däremot har ökat mest är just äldre. Den totala andelen e-handlare i den gruppen ligger lite under den yngre, 70 procent av dem. Däremot sticker de som handlat online för första gången iväg i denna åldersgrupp.

Hemmakontor förändrar köpbeteendet

Något som går att konstatera är att det i pandemins spår och möjlighet till hemmakontor också ändrar och ökar köpvanorna. 31 procent av arbetarna handlade livsmedel online medan 41 procent av tjänstemännen gjorde det. Det som tros vara anledningen till det är att den sistnämnda yrkesgruppen kanske hade större möjligheter att jobba hemifrån. En skillnad på 13 procentenheter. Det verkar i alla fall gå att koppla ihop. En bidragande faktor till det kan vara att man i oftare handlar på väg till eller från jobbet. Men en skillnad, det är det.

Landsbygden swishade upp sitt användande av mobilt bank-id

Mobilt bank-id är inget annat än en braksuccé. Under 2020:s tredje kvartal uppger 95 procent att de använder det. Det är en ökning med en procentenhet sedan pandemin kom och sex procentenheter sedan samma tidpunkt i fjol. Även här ser vi att arbetare och yngre inte har förändrat sig så mycket, användandet av den tjänsten ligger på stadiga 98 procent. De äldre har dock gjort ett markant mobilt bank-id-steg. Kvartal ett (innan corona) låg användningen på 80 procent, och i kvartal tre 86. Men jämför man q3 2019 mot q3 2020 ökade användandet med hela 13 procentenheter.

Ser vi det utifrån ett landsbygdsperspektiv har det även här tagits kliv. Under 2019 och 2020 års första kvartal var mobilt bank-id och Swish större i städer jämfört med landsbygden. Men under, och även kanske till följd av, pandemin har landsbygden täppt till glappet, och till och med gått om städerna i Swish-användandet. Landsbygdsborna ligger nu på 96 procent för mobilt bank-id och 93 procent för Swish, jämfört med stadsborna som ligger på 96 procent för mobilt bank-id och 92 procent för Swish.

Summering

Avslutningsvis har pandemin under året som gått ställt krav på att både företagare och privatpersoner tar till sig de digitala verktygen och använder dem på riktigt. Oavsett om det gäller kortterminaler eller att ta varje möte digitalt har alla på ett eller annat sätt tagit tag i sin digitalisering. Man har fått anpassa sitt sociala liv eller sin verksamhet till tekniken och smittsäkra metoder. Många har nog överraskats över hur enkel övergången till ett mer eller helt digitalt levnadssätt varit, något som kanske var otänkbart bara för något år sedan.

Om du har några funderingar kring artikeln, eller om du behöver råd och stöttning med din digitalisering. Kontakta oss gärna för en dialog!

Olle Elfgren
Publicerat av
Olle Elfgren Webbcopywriter