Vad händer om du ignorerar digital tillgänglighet 2025?

I en alltmer digitaliserad värld där över 80% av alla transaktioner och tjänster sker online, riskerar varje aktör som ignorerar digital tillgänglighet att inte bara förlora kunder – utan också möta betydande juridiska konsekvenser enligt flera lagar, samt ekonomiska och ryktesmässiga konsekvenser. Lagstiftningen bygger på internationella och europeiska standarder som WCAG och EN 301 549, vilket ger en gemensam grund för att skapa tillgängliga digitala tjänster.

Ett exempel på en affärsrisk är när en e-handelssida inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och därmed förlorar en stor kundgrupp till konkurrenter som erbjuder bättre tillgänglighet. Digital tillgänglighet leder till bättre användarupplevelse för alla och stärker därmed både varumärket och affären.

Inledning till digital tillgänglighet

Digital tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för att digital offentlig service ska vara tillgänglig och användbar för alla. I Sverige regleras detta genom lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, även kallad DOS-lagen. Lagen ställer tydliga krav på att offentliga aktörer ska säkerställa att deras digitala tjänster, webbplatser och applikationer är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Det innebär att digitala lösningar måste utformas så att ingen utestängs – oavsett om det handlar om syn, hörsel, motorik eller kognitiva förutsättningar. Genom att följa lagen om tillgänglighet till digital offentlig service kan offentliga aktörer inte bara uppfylla lagkraven, utan också bidra till ett mer inkluderande samhälle där alla har möjlighet att ta del av digitala tjänster på lika villkor.

Digital offentlig service: Särskilda krav och utmaningar

Digital offentlig service omfattar idag allt från e-tjänster och webbplatser till appar och digitala produkter som används av medborgare och företag. Offentliga aktörer måste säkerställa att dessa digitala tjänster är tillgängliga för alla användare, oavsett funktionsnedsättning. Det innebär att man behöver ha god kunskap om tillgänglighetskraven och hur de kan omsättas i praktiken.

Enligt WCAG 2.1, den internationella standarden för webbtillgänglighet, ska digitala tjänster bland annat vara möjliga att använda med skärmläsare, ha tydliga rubriker och strukturer samt vara navigerbara med tangentbord.

Offentliga aktörer står inför utmaningen att anpassa både nya och befintliga digitala produkter och tjänster så att de uppfyller dessa krav, vilket kräver både teknisk kompetens och ett kontinuerligt arbete med att förbättra användarupplevelsen för alla.

Digital diskriminering: En dold kostnad för samhälle och näringsliv

Att ignorera digital tillgänglighet är inte längre bara en teknisk försummelse – det har utvecklats till en strategisk affärsrisk med mätbara konsekvenser. När organisationer väljer att inte prioritera tillgänglighet skapar de systematiska barriärer som påverkar över 1,3 miljarder människor globalt med olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis synnedsättningar, hörselnedsättningar, motoriska begränsningar och kognitiva utmaningar.

Digital tillgänglighet handlar om att säkerställa att alla digitala tjänster, webbplatser och applikationer är utformade så att alla ska kunna använda dem, oavsett deras fysiska eller kognitiva förmågor. Detta inkluderar personer med synnedsättningar, hörselnedsättningar, motoriska begränsningar, kognitiva utmaningar eller tillfälliga funktionshinder.

En otillgänglig digital miljö fungerar som en osynlig mur som systematiskt utestänger användare, begränsar deras autonomi och skapar onödiga beroenden i vardagen. För att göra digitala miljöer mer inkluderande behöver information och innehåll vara tillgängligt för alla användare. För många blir detta inte bara en praktisk utmaning, utan en fråga om grundläggande rättigheter och värdighet.

Konkreta konsekvenser av digital otillgänglighet

Ekonomiska förluster och minskad marknadsandel

Förlorade intäkter: Organisationer som ignorerar tillgänglighet utestänger potentiellt 15-20% av sin målgrupp. I Sverige motsvarar detta cirka 1,5 miljoner människor med någon form av funktionsnedsättning, vilket representerar en köpkraft på över 200 miljarder kronor årligen. Ett exempel är företag som inte anpassar sina webbplatser och därmed går miste om stora intäkter från denna grupp, medan tillgängliga lösningar ger möjlighet att nå fler kunder och öka försäljningen.

Minskad kundlojalitet: Studier visar att 71% av användare med funktionsnedsättningar lämnar en webbplats omedelbart om den är svår att använda, och 82% delar sina negativa upplevelser med andra. Tillgängliga digitala tjänster ger däremot ökad kundnöjdhet och lojalitet.

Ökade supportkostnader: Otillgängliga digitala tjänster genererar 300-400% fler supportförfrågningar, vilket ökar operationella kostnader betydligt. Organisationer får stöd av olika verktyg och system som hjälper till att identifiera och åtgärda tillgänglighetsbrister, vilket kan minska dessa kostnader.

Juridiska risker och regelefterlevnad

European Accessibility Act (EAA): Från juni 2025 kommer nya EU-lagar att kräva att alla digitala tjänster inom handel, transport, bank och kommunikation uppfyller tillgänglighetsstandarder. Dessa lagar innehåller specifika krav på tillgänglighet och vissa tjänster och produkter omfattas särskilt av regelverket. Organisationer får hjälp av analyser och rapporter för att identifiera och åtgärda tillgänglighetsbrister. Överträdelser kan leda till böter på upp till 4% av årsomsättningen.

Svensk diskrimineringslagstiftning: Flera lagar reglerar digital tillgänglighet i Sverige. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har ökat sina granskningar av digital tillgänglighet, och antalet anmälningar har fördubblats sedan 2023. Ett exempel är ett fall där en offentlig webbplats fälldes för bristande tillgänglighet enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.

Rättsprocesser: Internationellt har antalet rättsfall gällande digital tillgänglighet ökat med 320% de senaste tre åren, med genomsnittliga skadestånd på 50 000-500 000 USD per fall. Flera av dessa rättsfall omfattas av lagar som innehåller detaljerade krav på digital tillgänglighet.

Rykte- och varumärkesrisk

Negativ publicitet: När tillgänglighetsbrister uppmärksammas i media eller sociala nätverk kan det resultera i långvariga skador på varumärket och förtroendet. Att arbeta aktivt med digital tillgänglighet ger ett bättre varumärkesvärde och ger organisationen ett starkare anseende.

Minskad attraktivitet som arbetsgivare: Organisationer som inte prioriterar inkludering riskerar att förlora talanger och får svårare att rekrytera, särskilt bland yngre generationer som värderar mångfald och inkludering högt. Ett exempel är företag som efter att ha förbättrat sin digitala tillgänglighet fått ökat intresse från både arbetssökande och kunder.

ESG-påverkan: Digital otillgänglighet påverkar negativt organisationers hållbarhets- och samhällsansvarsmått, vilket kan påverka investeringar och finansiering.

Systematisk utestängning av personer med funktionsnedsättning från samhällsdeltagande

När digitala tjänster inte är tillgängliga skapas systematiska barriärer som gör att alla inte kan delta på lika villkor. Exempelvis kan personer med synnedsättning, hörselnedsättning eller kognitiva svårigheter möta hinder när information och innehåll på webbplatser inte är tillgängligt.

• Begränsar arbetsmarknadsdeltagande: 68% av personer med funktionsnedsättningar rapporterar att digitala barriärer påverkar deras möjligheter att söka och behålla arbete
• Försvårar utbildning: Otillgängliga e-learningplattformar och digitala utbildningsresurser begränsar utbildningsmöjligheter, särskilt när innehåll och information inte är anpassade för alla
• Minskar social delaktighet: Svårigheter att använda sociala medier, kommunikationsverktyg och deltagarplattformar leder till isolation

Genom att göra digitala tjänster mer inkluderande kan fler kunna ta del av information och innehåll, oavsett funktionsnedsättning.

Ökade samhällskostnader

Det finns flera typer av samhällskostnader kopplade till bristande digital tillgänglighet.

Vårdkostnader: När människor inte kan använda digitala vårdtjänster ökar behovet av fysiska besök och personlig service, vilket belastar hälso- och sjukvårdssystem. Exempel på ökade kostnader är fler bokningar via telefon och längre väntetider.

Administrationskostnader: Offentliga myndigheter måste tillhandahålla alternativa tjänster för dem som inte kan använda digitala lösningar, vilket ökar administrativa kostnader. Flera administrativa processer blir mer resurskrävande.

Produktivitetsförluster: Samhället förlorar potential när en stor del av befolkningen inte fullt ut kan delta i den digitala ekonomin. Exempel på detta är minskad arbetskraftsdeltagande och sämre tillgång till utbildning.

Det finns stöd i form av riktlinjer och verktyg som kan hjälpa till att minska dessa kostnader genom att förbättra digital tillgänglighet.

Tidsfrister och datum: Vad gäller inför 2025?

Den 28 juni 2025 är ett avgörande datum för tillgänglighet till digital offentlig service i Sverige. Då träder den nya lagen om tillgänglighet till digital offentlig service i kraft, vilket innebär att alla offentliga aktörer måste säkerställa att deras digitala tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning senast detta datum.

Det gäller såväl myndigheter som kommuner och regioner, och omfattar både nya och befintliga digitala lösningar. Eftersom det ofta krävs tid för att identifiera, åtgärda och implementera tillgänglighetsanpassningar är det viktigt att börja arbetet i god tid.

Tillgänglighet är dessutom en pågående process – det räcker inte att uppfylla kraven en gång, utan digitala tjänster måste kontinuerligt uppdateras och förbättras för att förbli tillgängliga även efter juni 2025.

Offentliga aktörers ansvar

Offentliga aktörer har ett särskilt ansvar att säkerställa tillgänglighet till digital offentlig service. Enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen, måste de se till att deras digitala tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och att de uppfyller de krav som lagen ställer.

Det innebär att aktörerna behöver ha både kunskap om tillgänglighetskraven och en tydlig strategi för hur de ska arbeta med tillgänglighet över tid. En viktig del av ansvaret är att upprätta och publicera en tillgänglighetsredogörelse, där det framgår hur digitala tjänster uppfyller tillgänglighetskraven och vilka eventuella brister som finns.

Genom att ta detta ansvar visar offentliga aktörer att de värnar om alla användares rätt till likvärdig digital service och bidrar till att skapa ett mer inkluderande digitalt samhälle.

Varningssignaler: Identifiera tillgänglighetsproblem på din webbplats

Kvantitativa indikatorer

Höga avvisningsfrekvenser (>70%): Särskilt problematisk om användare lämnar snabbt utan att interagera med innehållet. Ett exempel på detta kan vara att besökare inte hittar tillgängligt innehåll eller att sidan inte är anpassad för hjälpmedel.

Låga konverteringsrader: Om mindre än 2-3% av besökarna genomför önskade åtgärder kan tillgänglighetsproblem vara en bidragande faktor. Exempelvis kan otillgängligt innehåll eller brist på tydliga instruktioner påverka konverteringen negativt.

Kort sessionstid (< 30 sekunder): Indikerar att användare har svårt att navigera eller förstå innehållet. Ett exempel är om viktig information inte är tillgänglig för alla användare.

Få återkommande besökare: Kan tyda på att webbplatsen är frustrerande att använda, särskilt om innehållet inte är tillgängligt för alla.

Tekniska varningssignaler

Tangentbordsnavigering fungerar inte: Om användare inte kan navigera hela webbplatsen med endast tangentbord är detta ett kritiskt tillgänglighetsproblem och ett tydligt exempel på tekniska varningssignaler.

Kontrast under 4.5:1: Text och bakgrund måste ha tillräcklig kontrast för att vara läsbar för personer med synnedsättningar. Otillräcklig kontrast gör information och innehåll svårtillgängligt.

Saknade alt-texter: Bilder utan beskrivande text är otillgängliga för skärmläsare, vilket gör att viktig information i innehållet inte når alla användare.

Video utan textning eller transkription: Videor som saknar textning eller transkription är ett exempel på tekniskt tillgänglighetsproblem och exkluderar döva och hörselskadade användare från att ta del av innehållet.

Komplexa formulär utan tydlig struktur: Formulär som saknar tydliga etiketter, instruktioner och felmeddelanden skapar betydande barriärer och gör det svårt för användare att ta till sig informationen.

Användarfeedback som varningssignaler

Ökande supportförfrågningar: Många frågor om hur man använder grundläggande funktioner är ett exempel på att informationen eller innehållet på sidan kan vara otydligt eller otillgängligt.

Klagomål om att webbplatsen är “svår att använda”: Även från användare utan uppenbara funktionsnedsättningar kan vara ett exempel på att innehållet eller informationen inte är tillräckligt tydlig och tillgänglig.

Begäran om alternativa kontaktvägar: När användare konsekvent begär telefonsupport istället för att använda digitala tjänster är ytterligare ett exempel på att innehållet eller informationen på webbplatsen inte är tillräckligt tillgänglig för alla användare.

Kostnaden av att vänta: Varför 2025 är kritiskt

Hamnar efter konkurrenterna

Organisationer som väntar med att implementera tillgänglighet riskerar att hamna i ett defensivt läge när konkurrenter redan har bättre och mer tillgängliga lösningar som attraherar en bredare kundbas. Ett exempel är företag inom e-handel som förlorat marknadsandelar till aktörer som tidigt satsat på digital tillgänglighet.

Exponentiellt ökande implementeringskostnader

Att retrofit tillgänglighet i befintliga system innebär flera olika typer av kostnader och kan kosta 5-10 gånger mer än att bygga in det från början. Exempel på ökande implementeringskostnader är anpassning av kod, utbildning av personal och uppdatering av dokumentation. Ju längre man väntar, desto dyrare kommer det att bli.

Ryktesmässig skuld

I en tid då inkludering och mångfald är högt prioriterade värden riskerar organisationer som ignorerar tillgänglighet att förlora legitimitet och förtroende som kan ta år att återuppbygga. Genom att arbeta med digital tillgänglighet får organisationen ett bättre rykte och visar att man tar ansvar för alla användare.

Ett exempel är företag som fått negativ publicitet och tappat kundernas förtroende efter att deras digitala tjänster inte varit tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Handlingsplan: Från risk till möjlighet

Digital tillgänglighet bör ses som en strategisk investering snarare än en kostnad. Organisationer som proaktivt implementerar tillgänglighetslösningar får ofta stöd av standarder och verktyg som WCAG, vilket ger bättre resultat och tydliga vinster, såsom:

• 25-30% ökning av användarengagemang
• 15-20% förbättring av konverteringsrater
• Betydligt lägre supportkostnader
• Starkare varumärke och kundlojalitet
• Förbättrade ESG-mått och investerarrelationer

Ett exempel på en lyckad handlingsplan är att införa textning och syntolkning i video, vilket ger fler användare möjlighet att ta del av innehållet oavsett funktionsvariation.

Slutsats: Att ignorera digital tillgänglighet 2025 är inte längre ett alternativ för framtidsorienterade organisationer. Det handlar inte bara om regelefterlevnad – det handlar om att bygga hållbara, inkluderande och framgångsrika digitala tjänster som tjänar alla användare och skapar värde för både individer och samhället som helhet.